Oscarsbloggen




08.02.25, 00:23:

Det var Kalle som skrev det där. :) Förvirring uppstod.

08.02.25, 00:22: Kalle gissar

1. Actor
Day-Lewis. Bästa skådespelarinsats jag sett av någon sedan… nånsin. Eller nåt. Jävlar i mig, jag är extatisk.

2. Supporting Actor
Det lär bli Bardem, och det är rätt. Även om en stor del av mitt hjärta också skriker för Hal Holbrook.

3. Actress
Jag tror den är Julie Christie. Gammal legend är äldre än många andra, och så spelar hon allvarligt sjuk vilket ju är ett klassiskt trick för guldgubbevinst. Dessutom är hon riktigt bra. Här har jag dock inte sett varken Linney (som dock inte har en chans) eller Blanchett (också ganska chanslös). Tror faktiskt jag hejar på Ellen Page dock. Jag är trött på att folk som spelar allvarligt sjuka eller döda musikartister vinner.

4. Supporting Actress
Tokigt stark kategori i år. Vem som helst kan vinna utan det känns alltför hemskt. Men jag tror mitt hjärta ligger med Amy Ryan (WIRE!), eller kanske Blanchett som Bobby. De är alldeles fantastiska båda två.

5. Animated Feature
Jag tror de ger den till Persepolis, faktiskt. Vad har pingvinerna här att göra?!

6. Art Direction
Sweeney

7. Cinematography
Tror det kan gå åt alla möjliga håll, men jag satsar på att det blir The Assassination of Jesse James i slutändan. Mycket fint filmat i år.

8. Costume
Sweeney

9. Directing
Svårt. Coens.

10. Documentary
No End in Sight var en bra Irak-dokumentär som inte anklagades för Michael Moore-propaganderande. Den har nog en god chans. Själv tyckte jag den var lite tråkig.

11. Documentary Short
Jaja, här blir det sten-sax-påse. Salim Baba.

12. Film Editing
Roderick Jaynes, No Country! Vi måste få se vad som händer om han vinner! :)

13. Foreign Language Film
12. Den verkar bra.

14. Makeup
Pirates.

15. Original Score
Atonement.

16. Original Song
Falling Slowly. Snälla snälla snälla!

17. Best Picture
Det kan bli No Country, men jag måste hoppas på BLOOD!

18. Short Film – Animated
Stensaxpåse. I Met the Walrus.

19. Short Film – Live Action
SSP. Le Mozart de Pickpockets.

20. Sound Editing
Blood!

21. Sound Mixing
No Country kan vi väl säga.

22. Visual Effects
Transformers var faktiskt jäkligt snyggt gjord om inte mycket annat.

23. Screenplay, Adapted
No Country.

24. Screenplay, Original
Juno! Jag känner mig fan nästan säker.

08.02.24, 21:04: THERE! WILL! BE! BLOOD!

THERE! WILL! BE! BLOOD!

Ja, nej, det där är det bästa jag sett på precis hur länge som helst. Jag skakade fysiskt efteråt efter en intensitet som hade gjort så att hjärtat dunkade, bultade, i bröstet två timmar i sträck. Lite av det var kanske bakfylla, men det mesta var filmen. Inte en film för alla, säkerligen (hörde “Varför gör man en sån här film?” efteråt i biosalongen och det var bara jag och nån mer som försökte få igång en applåd under eftertexterna men misslyckades. Jaja, så kan det vara. Tur för mig att jag har min smak.

Jag vill ju nu att den ska få allt den kan få. Paul Thomas Anderson är världens bästa levande regissör. Daniel Day-Lewis den bästa levande skådisen (eller, nej, Peter O’Toole är i livet but what have you done for me lately Petey-boy?). Jag tänker nog fortsätta hyperbolea ett bra tag.

Ooh, och den trådlösa uppkopplingen i vardagsrummet är tillbaka. Casa Ankh is back online!

08.02.23, 16:45: Hur ser oddsen ut... för att Casa Ankh ska blogga mycket?

Hur ser oddsen ut… för att Casa Ankh ska blogga mycket?

Sisådär får jag väl säga. Igår kring 19-tiden hade vi en fantastiskt snabb och stabil trådlös uppkoppling till laptopen i vardagsrummet där vi ska se galan. Så då trodde vi att det här skulle fungera utmärkt och att alla skulle kunna samsas om den och att det skulle skrivas som aldrig förr, eftersom varje gång nån hade skrivit skulle säkert någon annan ha lust att skriva något annat.

Men sedan mitt i natten (den tiden när galan kommer sändas, om ni inte visste) så fanns där ingen uppkoppling längre. Ingen. Nada.

Så det oroar ju en del. Blir det så får vi väl springa ut i köket i reklampauserna och skriva något litet kort. Men det är ju inte egentligen samma grej. Lite trist om det händer. Bara att hålla tummar.

Predictions ja. Jag har ju sett mer än de tidigare åren vi gjort det här men känner ändå att jag inte vill göra något sådant innan vi har varit och sett There Will Be Blood i morgon som uppvärmning. Men när den väl är sedd så har jag väl sett alla nominerade filmer i de icke-tekniska/icke-utländska/icke-kortfilmerellerdokumentärer-kategorierna förutom The Assassination of Jesse James by the Coward Robert Ford (jag hann bara inte, damn me…), Elizabeth 2: Risk Addiction och The Savages. Och i flera kategorier känns det ju osäkrare än på länge så ni kan väl vänta er en lång, utdragen, eventuellt småtråkig text om vem som kommer vinna vad och varför och huruvida jag känner det är rätt eller fel. Sent på söndag kväll, under timmarna innan galan startar alltså. Kan hända att jag tjuvstartar med kategorierna där TWBB inte är inblandad innan dess. Allt är uppe i den så kallade luften.

Titta, på tok för långa meningar, stycken och inlägg! Kalle’s back in the Oscarsblogg, bitches! :D

/Kalle, reporting in purple plyschpants from Casa de Ankh

07.02.26, 00:08: Gissningar á la Kalle

Nackdelen med att nomineringarna var så utspridda och att ingen film har möjlighet att storsvepa (vilket jag egentligen tycker är en ganska rolig och bra sak som gör saker mer spännande) är såklart att man egentligen hade behövt hinna se många fler filmer. Så i vissa fall är det en ren gissningslek den här gången, och i många av framförallt Skådespelar-fallen får jag helt enkelt gå efter vad jag brukar tycka i övriga fall om skådisarna i fråga.

1. Best Picture:
Jag tror på: “The Departed”. Nu har underdogen vunnit över storfavoriten två år i rad, och om underdog-rollen är “Babels” i år så är den filmen redan mycket mindre populär än vare sig “Million Dollar Baby” eller “Crash” någonsin var. Jag hade varit lite oroad över “Little Miss Sunshines” underdog-chanser om det inte var för att den inte ens är nominerad i Regi-kategorin. Sist en film vann Bästa Film utan att ens vara nominerad i Bästa Regi var 1989, så oddsen talar emot det.
Jag hoppas på: “The Departed”, även om jag inte har sett “Iwo Jima” än. Scorsese FTW, och det är en av hans bättre filmer även om inte i klass med exempelvis “Taxi Driver” eller “Bringing Out the Dead” (ja, jag sa “Bringing Out the Dead”. Damn, that’s a movie…).
Jag bombhotar nästa års gala…: ...om “Little Miss Sunshine” eller “Babel” tar det. Helt okej filmer, men också filmer som på inget sätt kommer i närheten av “The Departed”. “The Queen” har inte en susning, men den var ändå bättre än både “LMS” och “Babel”. “Iwo Jima” tänker jag inte ens gissa ett omdöme om, för Clintan överraskade mig härom året: jag är fortfarande ett av “Million Dollar Babys” största fans.

2. Actor:
Här har jag faktiskt bara sett Leos prestation i “Blood Diamond” och den var fan inte mycket att hänga i granen. Om vi inte med det menar att hänga Leo, för det fanns det stunder under filmen när jag ville göra.
Jag tror på: Forest Whitaker. Och det är svårt att klaga emot. Love that guy, och jag tror säkert han gör ett hästjobb. Men Peter O’Toole är faktiskt också nominerad, och om det inte är Forest så är det nog han, för lång och trogen tjänst om inte annat.
Jag hoppas på: Peter O’Toole. Han är IMHO Den Bästa Skådespelaren Genom Tiderna™ och han har aldrig fått en guldgubbe, inte ens för “Lawrence av Arabien” (don’t get me started…). Så rent karma-mässigt är det rätt, och när jag nu inte ens har sett fyra av de nominerade rollerna så känns det som om jag måste hålla på honom.
Jag bombhotar nästa års gala…: ...om Leo eller Will Smith tar det. Men jag tror inte den chansen är så stor. Han den där Ryan Gosling verkar ju vara en trevlig kille att döma av folk jag litar på, men jag har inte sett honom i något mer än trailern till “Half Nelson” tror jag.

3. Actress:
Jag tror på: Helen Mirren, all the way. Som så många redan har sagt, så nära en Säker Sak man kan komma i såna här sammanhang. Lång och trogen tjänst, kombinerat med att spela en verklig människa. Och så är hon ju faktiskt riktigt jävla bra dessutom.
Jag hoppas på: Helen Mirren är den enda jag har sett, och hon är verkligen strålande, men iofs älskar jag Kate Winslet också och jag förutspår att jag kommer vara tokförtjust i “Little Children” när jag väl ser den så jag blir inte direkt ledsen ifall det blir så heller. Fast det är nästan ingen mening i att ens börja fundera på annat, den här gubben är Mirrens.
Jag bombhotar nästa års gala…: ...om Meryl Streep tar hem det. Jag har alltid haft lite svårt för Meryl Streep och jag vet inte ens varför. Hon är onekligen ofta skitduktig, men hon… tilltalar mig inte riktigt på något vis. Not my cuppa tea. Förutom möjligen i “Adaptation”.

4. Supporting Actor:
Jag tror på: Alan Arkin eller Eddie Murphy. Förmodligen Eddie. Lång och trogen tjänst för båda två, och de kan ju inte ge det till den okända killen, killen vars namn det finns 90% chans att presentatören uttalar fel eller Marky Mark.
Jag hoppas på: Kan knappt tro att jag säger det själv, men Eddie Murphy. Utan honom hade “Dreamgirls” varit en knappt godkänd film, men så fort Eddie är med i en scen lyser hela filmen upp. I början är han stor underhållning som påminner om att han en gång i tiden var en sjuhelvetes stand-uppare, och på slutet gör hans scener att hjärtat brister lite grann. Vilket inte hände i resten av filmen.
Jag bombhotar nästa års gala…: Konstigt att säga när man är ett “Departed”-fan, men Marky Mark. Varför inte Martin Sheen istället? Men det är en helt okej nominerings-lista från alla håll och kanter så egentligen blir jag inte överdrivet besviken oavsett vem som tar det. “Blood Diamond” var inte överdrivet bra, men Djimon var det bästa med den. Iofs är jag t.o.m. beredd att ge den här till Marky Mark om orkestern spelar en Funky Bunch-låt när han går upp för att ta emot Oscarn.

5. Supporting Actress:
Jag tror på: Jennifer Hudson. För att hon är en lite rundare tjej som ändå var filmens hjältinna och det är så pass ovanligt i Hollywood att de vill kunna dunka sig själv i ryggen över det.
Jag hoppas på: Rinko Kikuchi. “Babel” känns bara svagare och svagare ju mer jag tänker på den i efterhand, men Kikuchi var det bästa med hela filmen.
Jag bombhotar nästa års gala…: Jag tycker varken Hudson eller Abigail Breslin egentligen har sådär jättemycket att sätta upp emot Kikuchi, men nån av dem kommer ju vinna så det är väl bara att förbereda sig på besvikelse. Cate Blanchett lider lite av Meryl Streep-syndromet hos mig, there’s just something about her that doesn’t click with me, men jag kommer knappast bli förbannad (snarare rycka på axlarna). Alltså, i den här kategorin kan jag inte vinna för det finns ingen möjlighet att Kikuchi tar det (och Barazza har inte en chans i helvetet).

6. Directing:
Jag tror på: Scorsese. Nu har de verkligen gjort slut på alla ursäkter att inte ge honom den and he still keeps coming back. Det finns inga som helst ursäkter i ett sånt här pass tunt startfält, Iñárritu är iofs en jävla bra regissör (och förmodligen Scorseses tyngsta motståndare) men det här var hans sämsta film hittills, och någonstans tror jag juryn egentligen vet det.
Jag hoppas på: Scorsese. Som jag skrev på BF: karln använder filmmediet som ett musikinstrument och är fullkomligt inkapabel att göra en ointressant film. Paul Greengrass gjorde iofs ett sjuhelvetes arbete med “United 93” (som BTW är en bättre film än åtminstone tre av fem som är nominerade i Bästa Film-kategorin), men han har inte en chans i helvetet och förtjänar kanske vinna över de andra tre, men inte Scorsese.
Jag bombhotar nästa års gala…: Njae, kanske Stephen Frears, för “The Queen” var en sån där film där man knappt märkte regin men det är respektabelt i sig. Och även om just den här filmen är lite tunn så är ju Iñárritu som sagt ändå väldigt duktig.

7. Foreign Language Film:
Jag tror på: “Pan’s Labyrinth”.
Jag hoppas på: Inte sett en enda, men “Pan’s…” verkar ju lovande. Det verkar iofs “The Life of Others” också, men, måste jag hoppas så kan jag väl lika gärna hoppas på “Pan’s…” eftersom den dels kommer vinna och dels verkar väldigt bra.
Jag bombhotar nästa års gala…: ...det gör jag inte. Tar inte “Pan’s…” hem det så är det en så pass stor skräll att det bara är roligt.

8. Adapted Screenplay:
Jag tror på: “The Departed”.
Jag hoppas på: “Children of Men”, den bästa film jag sett av alla som är nominerade i någon kategori, så jag vill nästan att den ska få allt den kan få.
Jag bombhotar nästa års gala…: Spontant skulle det kännas ganska tråkigt om “Notes on a Scandal” tog hem det. Jag dömer iofs bara utifrån postern och några korta recensioner jag läst, men intrycket jag får av den filmen är just lite tråkigt…

9. Original Screenplay:
Jag tror på: “Little Miss Sunshine”. IMHO helt oförtjänt. Här fanns början till ett flertal intressanta karaktärer men sedan tilläts de inte utvecklas. Man borde ha strukit halva familjen och koncentrerat sig mer på den andra halvan. Då hade det kunnat bli något riktigt bra, istället för något helt okej. De flesta av filmens problem låg just på en manusnivå.
Jag hoppas på: I could care less (ja, det är ett bakvänt uttryck, men ni vet vad jag menar), men vad sjutton: vi säger väl “The Queen” då. Den var bra, och hanterade ett jäkligt svårhanterat ämne väldigt väl.
Jag bombhotar nästa års gala…: Precis som med “LMS” så låg “Babels” problem främst på manussidan, så om någon av dem tar det så kommer jag börja känna mig trött.

Från och med här orkar jag inte ens spekulera eller bombhota särskilt mycket förutom på “Cinematography”, “Editing” och långfilmsdokumentärerna, så det blir mest bara snabba gissningar i övrigt.

10. Animated Feature Film:
Jag tror på: “Cars”.
Jag hoppas på: “Monster House”.

11. Art Direction:
Jag tror på: “Dreamgirls”. Det är en filmatisering av en Broadway-musikal. Glitter och glam, och visst, det såg väl helt okej ut.
Jag hoppas på: “Pan’s Labyrinth”.

12. Cinematography:
Jag tror på: “Pan’s Labyrinth”. Vet inte varför riktigt, but I feel it in my gut. Kanske har “Children of Men” en liten chans, man kan ju alltid hoppas…
Jag hoppas på: “Children of Men”. Läääääänge sedan jag såg en kamera användas så genomtänkt och väl för att berätta en historia.

13. Sound Mixing:
Jag tror på: “Dreamgirls”.
Jag hoppas på: “Dreamgirls”, visst, varför inte…

14. Sound Editing:
Jag tror på: Jag följer Björns logik: “Letters from Iwo Jima”.
Jag hoppas på: “Blood Diamond” lät väl helt okej. Åter igen, varför inte?

15. Original Score:
Jag tror på: Philip Glass. Juryn kände igen hans namn på lappen.
Jag hoppas på: “Babel”-musiken var väl snygg. Vem sjuttsingen minns musiken till “The Queen”, jag bara frågar?

16. Original Song:
Jag tror på: Nån av “Dreamgirls”-låtarna, men jag kan inte för mitt liv minnas vilken som var vilken. De har ju iofs eventuella problem iom att filmens mest berömda låt inte är nyskriven. Om Jennifer Hudson och Beyoncé sjunger någon av de här låtarna tillsammans så vinner nog den.
Jag hoppas på: Vissa av “Dreamgirls”-låtarna lät väl som helt okej 60-talssoul-låtar om än inte i samma klass som The Real Deal, så vilken som än var bäst av dem.

17. Costume:
Jag tror på: “Dreamgirls”. Musikaler tar sånt här.
Jag hoppas på: “Marie Antoinette”. Det kommer inte hända, men jag älskade filmen och det är synd att den inte fick fler nomineringar åtminstone på den tekniska sidan.

18. Documentary Feature:
Jag tror på: “An Inconvenient Truth”. Hollywood är fortfarande vänster politiskt sett, så länge vi inte blandar in religion.
Jag hoppas på: Har bara sett “An Inconvenient Truth”, men “Jesus Camp” verkar spännande så den kan jag hålla på. Det kommer inte hända dock.

19. Documentary (short subject):
Jag tror på: “Rehearsing a Dream”. För att jag inte ville välja samma mjäkiga Hollywood-titel som Björn.
Jag hoppas på: “The Blood of Yingzhou District”. Den titeln klingar ganska fint.

20. Film Editing:
Jag tror på: “The Departed”. Ingen klippare i Hollywood är mer berömd än Thelma Schoonmaker.
Jag hoppas på: Starka nomineringar allesammans förutom “Blood Diamond”. Thelma Schoonmaker sägs ibland vara halva orsaken till att Scorsese är så bra som han är, och det kan jag nästan tro på. Men “Children of Men” var också fenomenalt klippt (visste verkligen hur man höll i bilderna, många verkar tro att redigering handlar om visa många bilder snabbt…), och klippningen var en stor del av att “United 93” var så oerhört intensiv. “Babel” var inte pjåkigt klippt den heller. Men den där öppningssekvensen i “The Departed” med nyhetsbilderna, “Gimme Shelter” och Nicholson-voiceovern gör att jag ändå måste hålla på den.

21. Makeup:
Jag tror på: “Pan’s Labyrinth”.
Jag hoppas på: “Pan’s Labyrinth”.

22. Animated Short Film:
Jag tror på:: “The Danish Poet”. För den står först på balloten och jag tror de flesta som röstar bara låtsas ens ha sett de här filmerna.
Jag hoppas på: “No Time For Nuts”. Det låter väl roligt och lite lagom snuskigt? Nötter FTW!

23. Live Action Short Film:
Jag tror på: “The Saviour”.
Jag hoppas på: “Helmer & Son”. För att titeln innehåller namnet Helmer.

24. Visual Effects:
Jag tror på: “Pirates of the Caribbean: Dead Man’s Chest”
Jag hoppas på: “Superman Returns”. Det är den enda av filmerna jag har sett, och trots dess andra brister tyckte jag faktiskt riktigt mycket om effekterna.

Phew, sisådär…

07.02.25, 16:41: Förberedelser...

Sisådär, folkölen står på kylning och här finns diverse snacks med ostsmak. Nu hade man ju bara behövt se lite fler av de inblandade filmerna kanske…

07.02.19, 01:07: Filmer som ska ses under sista veckan

Dags att börja skriva här igen då. Trevligt att ha Björn med oss i år.

Ja, en ganska exakt vecka tills helsiket brakar lös då. Borde väl hinna se sju-åtta filmer till på den tiden åtminstone. Children of Men, Pan’s Labyrinth, Dreamgirls (ser inte överdrivet fram emot ytterligare en musikalisk biopic, men men…), Little Children (In the Bedroom är fortfarande bland de fem bästa filmer som gjorts på 2000-talet och borde ha vunnit allt sitt år BTW, så jag har liiiite förhoppningar på LC) och så får man väl låta slumpen avgöra de sista tre-fyra, om inte Letters from Iwo Jima dyker upp i tittbar kvalitet för då måste man väl se den och syskonfilmen.

Och jag kan lika gärna hoppas Scorsese storsveper, för ingen av de andra tre Bästa Film-nominerade jag sett var sådär överdrivet övertygande (även om ganska bra allesammans, bara inte SÅ bra). Då var faktiskt United 93 bättre än de tre och den fick bara Regi-nomineringen ändå.

Har inte sett en endaste av Bästa Manliga Skådis-rollerna än, men Peter O’Toole är världens bästa skådis genom tiderna och när jag nyligen insåg att han inte ens fick en gubbe för Lawrence så stod det klart att jag måste heja på honom oavsett om han faktiskt är bäst just i år eller inte. Annars gör det inte så mycket ifall Forest Whitaker vinner heller. Men om Will Smith tar hem det…

Roligast med det här året är att ingen film är nominerad nog för att kunna ta storslam vilket lämnar allt ganska öppet, osäkert, och mer spännande (för vadslagning och sådant). Men gör också att man egentligen borde ha sett mycket mer för att ha någolunda koll.

06.03.06, 00:09: The big prediction bonanza

Känner mig egentligen gravt oduglig att göra en sådan här än, då jag i vissa större kategorier bara har sett en eller kanske t.o.m. ingen film. Kommer dessutom skita i att gissa på de flesta tråkiga tekniska kategorier, jag orkar faktiskt inte fundera över vilken film som hade bättre ljudmix än de andra. Likväl:

Bästa film:
Crash är min favorit av de fem, Brokeback Mountain kommer vinna. Jag gillar Brokeback, men riktigt så överjävligt bra är den inte. Det brukar iofs varje år finnas åtminstone en nominerad film som jag om mer än vad jag tycker om Crash, men Crash är likväl faktiskt en förbaskat bra rulle, om än med uppenbara brister.

Bästa regi:
Alltid jättesvårt för mig att skilja från “Bästa film”. Om en film är bra nog att vinna “Bästa film” borde väl det vara direkt kopplad till hur duktig regissören har varit, eller hur? Så jag antar att jag hejar på Paul Haggis, vilket ändå känns lite mysko att sitta här och säga. Dock har ju Regi-kategorin blivit lite av “tröstpris för att du inte vann Bästa Film” vissa år (se: Roman Polanski fick bästa regi när Chicago blev bästa film), och någonstans i bakhuvudet tycker jag faktiskt att det vore lite kul om George Clooney fick den. Good Night and Good Luck är en skitsnygg, seriös, intelligent, tight liten film som dock inte rörde mig riktigt så starkt som jag hade hoppats att den skulle göra. Men Clooney ska lik förbannat praisas för att han vågar och vill göra skitsnygga, seriösa, intelligenta små filmer.
Oavsett, Ang Lee kommer vinna. Känns jävligt mysko att jag sitter här och nästan känner mig missnöjd över det, då jag brukar älska Ang Lee (Eat Drink Man Woman, The Ice Storm, Crouching Tiger Hidden Dragon).

Bästa manliga huvudroll:
Stark kategori. Jag hoppas på David Straithairn och hans fenomenala underspel, men det kommer inte hända. Priset kommer antingen gå till Phil Hoffman eller Heath Ledger. Och faktum är att jag är lugn med vilket som, för båda två var riktigt jäkla duktiga. Men jag hoppas ändå lite mer på Phil Hoffman för att jag har älskat Phil Hoffman länge, och Heath Ledger har jag typ aldrig uppmärksammat överhuvudtaget tidigare.
Joaquin hade jag lite svårare för, jag vet inte riktigt…. kändes bara inte som att han fick mig att tänka att “Det här är Johnny Cash” på samma sätt som Jamie Foxx fick mig att tänka “Det här är Ray Charles” förra året. Även fast Walk the Line på nästan alla andra sätt var en bättre film än Ray.
Ang. Terrence Howard kan jag bara säga att jag inte har sett Hustle & Flow men att döma av hans insats i Crash är jag säker på att han är skitbra och jag är lika säker på att han inte kommer vinna.

Bästa kvinnliga huvudroll:
Här är jag lite skamsen över att säga att jag bara har sett en av de nominerade: Reese Witherspoon i Walk the Line. Jag tror hon kommer vinna, och jag blir inte besviken om hon vinner. Hon var grymt bra som June Carter, och det tar det mycket för mig att säga, då jag inte har tyckt om Reese i en enda film sedan B-klassikern Freeway för tio år sedan.
Samtidigt kan jag inte låta bli att hoppas lite på Felicity Huffman för Transamerica. Nej, jag är inget Desperate Housewives-fan, men Felicity var med i såväl Sports Night som Magnolia och det är KRAFTIGA pluspoäng hos mig. Dessutom verkar hon precis tokbra i de klipp jag sett hur filmen (samtidigt som jag inser hur bisarrt det är att bedöma en hel roll utifrån det).

Bästa manliga biroll:
Paul Giamatti i Cinderella Man har jag inte sett. Känns som en tröstnominering för att han inte blev nominerad förra året när han borde ha vunnit för Sideways, men vafan vet jag egentligen när jag inte har sett filmen?
Anyway, för mig är det helt okej om antingen George Clooney eller Matt Dillon vinner. Båda två var skitbra, båda två skapade sanna karaktärer och människor på lite tid. Jag lutar ändå åt att heja liiite mer på Clooney, för att jag är förtjust i honom även annars (det bor ett litet ER: The Early Years-fan i mig). William Hurt åt massor med kulisser på lite tid, men om jag hejar på honom får jag aldrig mer gnälla över att Judi Dench vann på sina fyra minuter i Shakespeare in Love då Hurt inte är med mycket mer i A History of Violence, så....
Jag är dock lite orolig över att Jake Gyllenhaal ska ta hem det här. Mycket talar för det. Hans roll är närmast en huvudroll. Gyllenhaal var inte dålig men betydligt svagare än de tre jag nämner ovan. Han blev bättre under filmens gång, men den första timmen satt jag faktiskt och störde mig en del på honom. Så, nej tack.

Bästa kvinnliga biroll:
Oj, ganska svårt. Rachel Weisz och Michelle Williams var båda två skitbra, men jag föredrar nog ändå Weisz (om så bara för att jag vill se grymmebra The Constant Gardener få lite cred).
Catherine Keener älskar jag närmast jämt, men hon var faktiskt absolut inget särskilt alls i den hundraprocentiga Phil Hoffman-trippen som var Capote. Märkte henne knappt, vill därför absolut inte att hon vinner för jag skulle bara störa mig på att hon inte vann någon av de många gånger som hon faktiskt var fenomenal.
Frances McDormand i North Country har jag inte sett, men jag älskar Frances fullkomligt, så jag skulle inte klaga. Sedan har vi då relativt okända Amy Adams. Jag har ingen aning om huruvida varken Junebug eller hon i den är bra överhuvudtaget, men Adams har varit med i såväl Buffy som The West Wing och det är pluspoäng hos mig. Men likväl hoppas jag inte att hon vinner.
Så: Weisz eller McDormand så är jag nöjd!

Bästa originalmanus:
Det närmast besattaWoody-fanet i mig vill ge priset till honom bara för att, men jag har faktiskt inte sett Match Point än. Skulle ändå knappast klaga om han vann, det är ju trots allt min Woody. Inte heller har jag sett The Squid and the Whale som har prisats vilt.
Tror dock att det här blir tröstpriset för Crash eftersom den inte vinner Bästa Film, och det har jag inga problem med. Både Crash och Syriana är intelligenta, komplicerade manus och sådant ska praisas. Men Crash blev en bättre film. Jag tror faktiskt att jag lägger mina problem med Good Night and Good Luck på manuset, för jag vet inte annars var de låg, så nej, här hejar jag inte på den. Woody eller Crash för mig.

Bästa adapterade manus:
A History of Violence var en bättre film än någon av de Bästa Film-nominerade, så ja, det här priset ska den ha! Munich och Constant Gardener var dock också väldigt välskrivna, skickliga manus. Säger inte att manuset i Brokeback var dåligt, men däremot problematiskt. Och Capotes manus misslyckades med de flesta bitar som inte var karaktären Capote själv.
A History of Violence all the way för mig.

Bästa foto:
Nu tänker jag inte säga något dumt som att “vem som helst kan få fram bilder såsom de i Brokeback Mountain med hjälp av de miljöerna”, men nog fan har man ett visst övertag i jämförelse med när man fotar trånga miljöer såsom de i Good Night and Good Luck? Och Good Night är ändå precis tokigt snygg, från början till slut. Här skulle jag påstå att den ska vinna, hands down, om det inte var för att Terrence Malicks The New World är nominerad. Malicks foto är jämt bland det absolut vackraste jag någonsin har sett (Days of Heaven, en film som jag inte älskar, är likväl uppe i min Topp 5 över Vackrast Filmfoto någonsin), och även om jag inte har sett New World än så vill jag nästan ge det här till Malick om så bara för att The Thin Red Line blev nobbad för några år sedan och det svider fortfarande.
Så, Good Night eller New World skulle det göra mig lycklig om de vinner. Hoppas bara inte att Brokeback drar med sig det här priset när den hämtar in alla andra.

Bästa dokumentär:
March of the Penguins kommer vinna. Filmjäkeln har spelat in bisarrt mycket pengar för att vara en dokumentär! Synd, tycker jag, för Murderball var en av förra årets absolut bästa filmer. Men då ska det erkännas att jag inte har sett pingvinfilmen än. Tror säkert den är bra med.

Bästa animerade film:
Har bara sett Corpse Bride som jag tyckte var halvdan. Jag är ett tokigt Miyazaki-fan, men har skamligt nog inte sett Howl’s Moving Castle än. Och jag älskar Wallace & Gromit-kortfilmerna, men har inte heller sett The Curse of the Were-Rabbit än. Miyazaki vann ju faktiskt härom året, så om Were-Rabbit tar hem det här kan jag tänka mig att det är rättvist. Bara inte Corpse Bride....

Bästa låt:
Alltså, vem vill inte att en låt som heter “It’s Hard Out Here for a Pimp” ska vinna en Oscar, bara för att? Har inte hört nån låt tillräckligt mycket för att kunna den, men om jag minns rätt var låten i Crashs sluttexter det sämsta med hela filmen, och jag antar att det är den det handlar om…

Bästa filmmusik:
John Williams har 353 Oscars redan, och i år inte mindre än två nomineringar i den här kategorin. Men jag ska erkänna att jag är svag för gubben när han är bra, och musiken i Munich VAR bra.

Har inte sett en enda av de nominerade icke-engelskspråkiga filmerna så jag tänker inte ens ge mig på en gissning…

Well, så ser det ut för mig en timma innan sändningarna börjar, och två timmar innan själva galan börjar. Fill your snack bowls, let the watching and suffering commence!

06.02.24, 00:51: Oförståeliga Oscars-beslut under de senaste tio åren (Now updated! With stringed cheese!)

Sean Penn över Bill Murray, 2004
Ja, inget ont om Sean Penn i Mystic River, men jag tyckte inte att det var någon av hans mest framstående roller även om han var bra, och Murray i Lost in Translation var ett kulturellt liksom skådespelarmässigt fenomen. Sorgligt.

Reneé Zellweger över Shohreh Aghdashloo, 2004
Nej, jag har inte sett Cold Mountain, men, Renée fucking Zellweger? Henne kan jag säga onda saker om. Okej att Aghdashloo gjorde parodi på sin House of Sand and Fog-roll i fjärde säsongen av 24 men det gör inte hennes insats i House sämre för det.

Chicago över The Hours och Catherine Zeta-Jones över Julianne Moore, 2003
Åter igen, Renée fucking Zellweger? Chicago är ändå okej underhållning, men på 50-talet hade den varit en musikal i mängden. Det handlar ju inte om Singin’ in the Rain precis. The Hours, vissa brister till trots, skapar en alldeles egen och unik stämning och toppar det med briljant skådespel från hela casten, inte minst Ed Harris. Än värre var det dock hur Chicago-febern fick vissa galna människor att tro att Catherine Zeta-Jones var en bättre skådespelerska än Julianne Moore. Hur går något sådant till? Zeta-Jones verkade bara aningen färgstark för att hon stod brevid Renée fucking Zellweger.

A Beautiful Mind över In the Bedroom, 2002
Åh, herregud… Sentimentalt Hollywood-tjafs där schizofreni symboliseras genom att karln ser en lysande diod i sin arm och drömmer om Paul Bettany i flera år vinner över sann jävla smärta överförd till film. Inget illa om skådespelet i Beautiful Mind, men hela filmen är snömos och In the Bedroom är en av 2000-talets absolut bästa filmer hittills. Jag älskar vanligtvis Jennifer Connelly, men det här tillhör inte hennes starkaste roller och naturligtvis är det den hon får Oscarn för… Ännu mer otroligt är ju att Beautiful Mind (vars manusförfattare förresten även skrev det prisade manuset till Batman & Robin) vann manuspriset över Bedroom, den kategori där det absurda i detta borde vara skamlöst uppenbart för alla.

Ron Howard över David Lynch, 2002
Hollywood i ett nötskal.

Gladiator över Crouching Tiger, Hidden Dragon, 2001
Två s.k. “episka” actionfilmer som utspelar sig i forna tider. En ser ut som en dammig hemfilm och är seg som klister, den andra blandar saga och historik och lyckas få fram sann skönhet och en svepande känsla samtidigt som actionscenerna gör att det stinger till i magen. Gissa vilken som vinner?

Julia Roberts över Ellen Burstyn, 2001
I. Have. No. Words. Även Requiem for a Dreams största dissare måste inse det absurda i det här. Burstyn är fenomenal och hennes scener är mest down-to-earth och gripande i hela filmen. Julia Roberts är… Julia Roberts. Bara med mer pushup än vanligt och “modig” nog att prata om avsugningar…. jag blir så trött.

Phil Collins över Aimee Mann, 2000
Enda året jag ens har orkat bli upprörd över musikvinsterna. Normalt sett är det tjafs mot tjafs, så vem bryr sig? Det är som schlagerfestivalen. Men sen rätt vad det är dyker Aimee och hennes mästerliga “Save Me” upp, och vem röstar Oscars-juryn på? Phil Collins.

Shakespeare in Love över The Thin Red Line, 1999
Jag får fan ont när jag tänker på hur det där sega snömoset till “romantisk” skräpfilm drog hem pris efter pris medan ett mästerverk som TRL stod tomhänt. Får mig att undra om jag fortsätter titta på den här galan för att medvetet göra mig själv förbannad? Jag skulle skrika på en helt egen punkt över det faktum att stentråkiga Gwyneth Paltrow fick en Oscar för det här dravlet, men faktum var att ingen av hennes motståndare var särskilt lysande det året heller.

Roberto Benigni över Edward Norton (och Ian McKellen. Och Nick Nolte.), 1999
Ett jävla år bestämmer de sig för att äntligen titta utanför de amerikanska gränserna, och så ger de priset till den här förbannade clownen och hans gravt misslyckade försök till att göra en förintelsekomedi… han var bättre i Jarmuschs Night on Earth, om så bara för att han var borta på tio minuter..

The English Patient över Fargo, 1997
I en film deppar Ralph Fiennes i en öken i tre timmar, ibland under en satans massa makeup. I den andra pulsar Frances McDormand, Steve Buscemi, William H. Macy och Peter Stormare runt i meterdjup snö, pratar med fåniga dialekter, skjuter varandra, svär åt varandra, trycker ner varandra i vedflisar och lyckas ändå få oss att bry oss om dem allihop, allt på 1½ timme. Vilken film kommer stå sig längst, tror ni?

Billy Bob Thornton över William Shakespeare, 1997
Ja, på något sätt lyckades Kenneth Branagh bli manusnominerad för att ha “adapterat” Hamlet till vita duken, när vad han faktiskt gjorde var att filma hela jävla pjäsen. Jag är långt ifrån världens största Shakespeare-fan, men nog spöar Hamlet Billy Bobs grymtande sydstatsmongo any day of the week.

Braveheart över alla andra filmer, 1996
Min avsky för det episka “Skottar visar arslet”-magplasket ljuder rätt högt. Jag hatade Mel Gibson långt innan Life of Brian 2: Yes, There Will Be Blood gjorde det trendigt att göra så. Jag har fortfarande inte sett Sense and Sensibility (som troligtvis är den bästa av de fem Bästa Film-nominerade det året), och även om både Il Postino och Apollo 13 är hyfsade filmer så är ingen av dem Bästa Film-material. Så den riktiga skammen är egentligen att Leaving Las Vegas inte var nominerad i just den kategorin trots att den var nominerad i typ alla andra kategorier och kvalitetsmässigt sopade mattan med alla andra filmer just det här året. Skulle kunna göra en lista bara med “Kategorier Leaving Las Vegas borde ha vunnit 1996”. Orkar inte riktigt det dock, men framförallt att Mike Figgis förlorade Regi-kategorin mot Mad Mel är lite extra salt i såren. Ytterligare bevis (precis som Beautiful Mind mot In the Bedroom) på att verkliga mänskliga känslor inte är vad som intresserar någon i Hollywood, utan det står helt klart vad som verkligen behövs för att vinna: filmmusik av James Horner.

06.02.23, 20:02: En mindre presentation och kombinerat test...

This is a test… if you receive this test, please acknowledge the signal.

10 dagar till galan och jag har sett tre av fem Bästa Film-nominerade, och räknar med att se de andra två innan det är dags. Crash är min favorit bland de nominerade, men inte min favorit av filmåret överhuvudtaget (känns det inte som en ovanligt svag kategori i år?). Men varken Serenity eller Sin City var ju nominerade, så...

Utan att ha sett Capote hoppas jag att Phil Hoffman får Bästa Skådis-priset. Jag älskar Phil Hoffman. Men iofs är David Straithairn också fenomenal i Good Night and Good Luck så jag skulle inte klaga om det blev så heller. Stark kategori i år, hur mycket jag än skulle vilja kan jag inte förneka att Heath Ledger gjorde en jävla insats i Brokeback Mountain. Utan att ha sett filmen hoppas jag likväl att Joaquin Phoenix inte vinner för sin Johnny Cash-imitation i Walk the Line. Dels för att Ray Charles-imitationen vann förra året, och det vore tjatigt, och dels har jag något odefinierbart emot Joaquin. Eller det kanske är biopics jag har något emot. Anyway, Walk the Line skulle man kanske också försöka hinna se innan det är dags för galan. Reese Witherspoon till trots.

Galans vinnare oavsett vad som händer är ändå Jon Stewart. Mannen är en halvgud och kommer göra sitt allra bästa för att höja underhållningsnivån på hela helsiket.

En annan vinnare är uppenbarligen George Clooney. Reginominering och birollsnominering. Det kan inte ha hänt så ofta. Även om jag inte tycker Good Night är något att dansa kring eld naken för (man kan göra det av andra orsaker, t.ex. för att man fryser eller för att det är roligt) så är det onekligen en bra och jävligt snyggt regisserad film.